Imamens dotter

Imamens dotter recenseras i Dagen: 4 av 5 i betyg.
     "En viktig bok med en välskriven berättelse"
     ... Det här är en viktig bok, med en välskriven berättelse som måste fram och som man gärna sträckläser ... "Imamens dotter" har något att lära sina läsare. Om hur rädsla förblindar. Om hur stark bindningen till gruppen är i en hederskultur, och om att enda vägen ut är att bryta rädslan och tystnaden. Om hur viktigt det är att ha kunskap
     om andra religioner och levnadssätt, och att vi måste kunna tala också om en kulturs uppenbara baksidor ...
     Håkan Arenius i Dagen 2010-02-05

Även om den behandling som Hannan utsätts för är extrem, finns det många muslimska flickor som förtrycks i sina hem, även i Västerlandet, och när någon av dem har modet att tala, är det viktigt att vi lyssnar till dem. Imamens dotter är inte bara en gripande skildring av en ung flickas uppväxt, den är också en oerhört angelägen bok som många borde läsa. Inger Wassenius, Bibliotekstjänst
     

Hannah blev fri -- och hjälper andra
     Imamens dotter har hittat en ny familj men inte glömt
     

Intervju: Anna Braw
     
     -- Det är många unga kvinnor som skriver till mig via min hemsida och ställer frågor, säger Hannah Shah. Jag är glad att jag kan hjälpa dem.
     Det kanske låter som 2010 års standardlösning, men de skrivande flickornas problem är ett som få i västvärlden tar på allvar: de riskerar att skickas "hem" till Pakistan för att giftas bort med män de aldrig träffat.
     Hannah kunde själv ha varit en av dessa flickor. Istället har hon blivit en förebild -- Imamens dotter.

"Det här är en sann berättelse (även om vissa karakteristiska detaljer har bytts ut av säkerhetsskäl) som inte på något sätt är ute efter att nedvärdera islam i allmänhet. Det här är en personlig skildring av mitt liv, och den handlar om hur islam praktiserades inom min egen kultur, som jag såg det under min uppväxt."
     Så inleds Hannah Shahs självbiografi, Imamens dotter.
     En av de detaljer som har ändrats är hennes namn. Hon heter inte Hannah Shah, och hon kan inte tala om var hon bor. Under flera år levde hon på flykt och blev ständigt uppspårad och nådd av nya hot från sin släkt. Nu lämnar hon inte ut sitt telefonnummer. Alla kontakter går via hennes hemsida eller via e-post.
     Och det är hennes egen far som driver på resten av familjen. Hannah har smutsat ner dess rykte. Hon ska dö.
     Vad har hon gjort?

Imamens dotter är berättelsen om en muslimsk pakistansk familj som bor i en engelsk stad där deras trosfränder och släktingar bildar ett eget samhälle med egna regler och lagar. "Alla andra på vår gata var pakistanska muslimer", skriver Hannah. "De vuxna klädde sig som de skulle ha gjort i en by i Pakistan: kvinnor och män bar shalwar kamiz, löst sittande byxor med en lång tunika i samma färg. Kvinnornas var mer färgglada, medan männen bar vida byxor i mer sobra, maskulina kulörer: brunt, grått och vitt." Och vem är det alla ser upp till? Jo, Hannahs pappa, imamen. "Pappa var alltid klädd i vit shalwar kamiz med topi (en traditionell kalott från Punjabi) på huvudet." De andra männen är busschaufförer och industriarbetare, men han undervisar i Koranen.
     Hannah, familjens första dotter med tre äldre bröder, ser pappa slå mamma nästan dagligen, och när hon som fyraåring går emellan vänder sig pappan mot henne istället. Mamman går undan. Snart utvecklar sig misshandeln till incest. Mamman vet vad som händer men kommenterar det inte. Hannah får inte umgås med några andra än de pakistanska flickorna, och trots engagerade lärare i skolan kan hon inte berätta för någon vad som pågår i familjens källare.
     När en äldre kamrat med nöd och näppe lyckas ta sig hem från Pakistan, där familjen planerat bröllop, förstår Hannah att det värsta ännu inte har hänt.
     -- Jag ville skriva den här boken för att berätta för alla som kommer i kontakt med muslimska grupper, eller som är intresserade av den kulturen, att det finns en del som utövar sin tro på det här viset, säger Hannah. Jag ville skriva den för att stötta muslimska asiatiska flickor och deras familjer.
     Själv lyckas hon tack vare en lärare och en socialsekreterare fly och hamnar hemma hos en familj som hon snart gör till sin egen. Vad är det som gör att mamma, pappa och son är så glada tillsammans? Hur kan de välkomna Hannah in i detta? Hon inser att det har något med deras tro att göra och ber att få följa med dem till deras kyrka. Det är hon hittar vägen till sin nya tillvaro -- som kristen, och som en som stöttar och hjälper utsatta flickor.
     -- Kristna kan hjälpa de här flickorna genom att lyssna till dem och visa på Jesus, säger hon, och genom att med sina liv visa deras föräldrar och syskon vad en sund relation är. Jag ber och hoppas att min bok kan hjälpa andra flickor och deras familjer att förstå varandra, och att den kan hjälpa flickor och kvinnor att hitta en väg ut ur utnyttjande och misshandel.