Där ingen skulle tro att någon kunde bo

"Jag satt på ett kontor och vände papper. Det kändes som om händerna skulle vissna bort. Jag måste hitta något nytt, en utmaning. Min dröm var att bli bonde."

Kjell Michelsen var bara runt trettio när han bröt med sitt stadsliv. I en tidningsannons fann han det han sökte efter: en gård som var till salu. Vad han inte visste var att gården var en av de mest avsides belägna i trakten. Bjørg Wiik lämnade sitt arbete på en handelsträdgård i storstan för att ta hand om sin moster på en väglös gård med långt till närmsta granne. Per Sørflaten bröt 1990 med sitt tidigare liv för att uppfylla sitt livs dröm. Han ville flytta ut i vildmarken och leva av och med naturen så långt det var möjligt. Alma Jenssen har bott ensam på ön Revelsøy i mer än 30 år. Vid 1900-talets början var ön ett litet handelscentrum. Nu är Alma den enda invånaren. Lars Finden återvände efter bara några år till sin avsides belägna hemgård. Tätorten hade mindre att ge än den plats som han kom ifrån. Gården låg och väntade på honom. Det var här han hörde hemma. Charles Jensen återvände även han, men först i samband med pensioneringen från gymnastiklärartjänsten på fastlandet.

Skälen till att de valt att leva sina liv långt från storstadens stress -- och bekvämlighet -- skiljer sig åt. En del har vuxit upp där, andra har flyttat dit. De kan tyckas leva isolerade liv, men gemensamt för dem är att de berättar om sina liv med ord som tillförsikt, glädje och mening.

Boken bygger på den populära norska tv-serien med samma namn, som också sänts i Sveriges Television flera säsonger. Serien har följts av nästan en miljon svenskar. Här får vi också veta mer om vad som hänt efter programmen.

"Härliga bilder, intressanta livsöden och stämningsfulla naturscener möter läsarna" Dagbladet